fredag 18 september 2009

Blogginlägg A
Nyhetsvärdering vad är det?
Jo gott folk, inom journalistiken så har journalisterna olika kriterier som de använder sig av när de ska värdera en nyhet. The New York Sun hade en chefredaktör på 1880-talet som lär ha sagt att ”Nyheter är allt som får människor att prata”, och så är det nog. Men i dag är det också så att medierna ofta har en kommersiell verklighet att anpassa sig till, man måste leverera det läsaren, lyssnaren, tittaren vill ha. Vilket kanske inte alltid är detsamma som en bra nyhet.

Erik Fichtelisus skriver i sin bok Nyhetsjournalistik, Tio gyllene regler, att man som reporter/journalist ska använda sig av följande kriterier (i något förkortad version):
Viktig: Nyheten skall vara viktig för publiken och journalisterna ska sträva efter att få med det som har stor betydelse för medborgarna, deras livsbetingelser och möjligheter att förstå och tolka sin omvärld.
Färsk: En nyhet är hetare ju nyare den är.
Okänd: Ett avslöjande av ett för allmänheten tidigare okänt förhållande till en nyhet, även om det inte är en händelse som precis inträffat.
Nära: Det som händer i vår geografiska eller kulturella närhet är en större nyhet än det som inträffar längre bort.
Ovanlig: Det är det avvikande, det ovanliga, udda och överraskande som blir nyheter. Inte det som inträffar jämt.
Kvarstående missförhållanden: Ibland stirrar vi oss blinda på förändringar. Men också icke-förändringar kan bli nyheter, som t.ex. en regeringsproposition som aldrig kommer bör till slut bli en nyhet.
Personlig: Intressanta och spännande personer är bättre nyhetsstoff än tråkiga och ointressanta. Det gäller även att upptäcka nya personligheter.
Spännande: Nyheten ska gå att berätta för andra, det ska vara en intresseväckande historia. Om det är en nyhet med oviss utgång så kallas den för cliffhanger.
Egen: En viktig och fullt begriplig personlig drivkraft för många reportrar är att vara först och ensam med en nyhet. Men detta får inte leda till att andras nyheter tigs ihjäl.

Jag har under veckan som gått kollat in NWT (Nya Wermlands tidningen) lite extra för att se vad de har presenterat för nyheter. I måndagens tidning fanns en artikel med Bonden
Karl-Petter från Säffle, han deltar i en ny kändissåpa som hade premiär förra helgen. Detta är en typisk artikel för kvällstidningarna, som ofta använder sig av ”kändisar” för att sälja lösnummer.

Det är snart elitseriepremiär i ishockey, NWT hade en bilaga på 48 sidor om Färjestads hockeylag (onsd). Dessa två artiklar är typiska nyheter som går under kriterierna nära och personlig. Hockeyintresset är ju stort i Värmland och Färjestad är ju ett av topplagen i elitserien, vilket gör att det är tacksamt att skriva om dem.

I måndagens tidning togs rattfylleriet i Värmland upp. Rubriken på första sidan löd: 700 onyktra förare – varje dag. Här tar NWT upp ett laddat ämne och tar sin uppgift på allvar att informera människorna i Värmland om ett stort samhällsproblem. De uppmanar läsarna att komma med förslag på vad som kan göras för att åtgärda problemet. Detta kan också leda till opinion, vilket är viktigt för att så många som möjligt ska engagera sig i problemet.
Här kan viktig, nära och kvarstående missförhållanden räknas in som kriterier.

När det gäller lokalnyheter så blir små nyheter stora och de större nyheterna får mindre utrymme. Något jag reflekterade över var att det skrevs väldigt lite om det norska valet, inte för att jag själv är superintresserad av politik, men det är ändå vårt grannland.
Den stora frågan återstår dock, Vad är en viktig nyhet? Som jag inledningsvis sa så är det väl så enkelt som att det vi pratar om är viktigt. Men att varje människa har ett ansvar att ta reda på saker som händer utanför dess omvärld, det är ju det som demokratin bygger på, och det är det medierna skall informera oss om. Alltså måste varje individ läsa mer än lokaltidningen.

5 kommentarer:

  1. Bra reflektioner.
    Ja, varför skrev tidningarna i Värmland inte mer om det norska valet? Vi bor ju grannar med norrmännen. Men lokaltidningarna i Sverige tycks bli mer lokala. Det är kanske förståeligt eftersom andra nyheter sprids snabbt och effektivt i andra snabbare medier...
    Gary

    SvaraRadera
  2. Hej Susanne,

    blev lite oroad efter att ha läst ditt blogginlägg eftersom jag insåg att jag faktiskt inte läst en enda artikel om valet Norge - hade det inte varit för dina reflektioner så skulle jag fortfarande inte haft någon koll. Selektionen i media framstår då om möjligt än tydligare för mig och det är uppenbart att jag får ta och googla lite i eftermiddag för att själv finna mina nyheter.

    Hursomhelst.

    Du skriver: "Men i dag är det också så att medierna ofta har en kommersiell verklighet att anpassa sig till, man måste leverera det läsaren, lyssnaren, tittaren vill ha. Vilket kanske inte alltid är detsamma som en bra nyhet." och jag undrar lite över uttrycket "bra nyhet". Vad definierar isåfall en "bra" nyhet om inte det faktum att den är relevant för publiken? Måste en nyhet reflektera politiska/ekonomiska skeenden för att vara bra? Jag kan väl personligen tycka att sliskiga skvallernyheter knappast är nödvändiga men det gör den väl inte till dålig journalistik med tanke på att den ändå har sin plats och sin publik.

    Tyvärr, hah.

    Mvh

    /Angela

    SvaraRadera
  3. Väldigt bra reflekterat! Intressant att du nämner ”Nyheter är allt som får människor att prata" Många (dock inte alla diskussions ämnen) handlar om vad som skrivs i tidningen. Skulle vi inte prata om olika saker så hade som sagt inte tidingarna något att skriva om.

    Det tidningarna skriver om blir det vi pratar om i vardagen. Tänk bara på vad Anna Anka har blivit populär på mindre än tre avsnitt.

    /Emilie Andersson

    SvaraRadera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  5. Martin Örtegren5 oktober 2009 kl. 09:34

    Du har en tydlig struktur i dina kommentarer. En inledning som ger läsaren en nyttig förkunskap om själva ämnet. Detvå nyheterna som du tar upp går in i flera utav de kategorier som Fichtelius tar upp. Bra reflektion beträffande det norska valet.

    SvaraRadera